Om
gräns mellan Sverige och Norge på 1000-talet
Från
Örsjön till Näsöl
Som gammal rostocksbo född 1945 minns jag geografin i platserna mellan
Örsjön och Näsöl. Främst
handlar det om bäckar som nu helt eller delvis försvunnit från kartan.
Vattendrag och bäckar var naturliga kännemärken vid dragning av gränser. Sixten
Simonsson har i ”Hembygden Dalsland 1976 lämnat en beskrivning av en
gränsdragning genom Dals Rostock som jag finner något tveksam. Det gäller
platserna från ”aggu” till ”hednu”,
”almstars lidum” och sedan uti Näsölen”-
Aggu beskrivs som den bäck vari gränsen upp mot Dals
Rostock gick. Aggu kan vara den branta sluttning som
heter Kasen väster om det beskrivna inloppet till Örsjön.
Hednu torde vara de sandåkrar som finns något längre
upp mot Dals Rostock. En plats har just namnet ”Sand”. Jag kan minnas att där
bodde på 50-talet ”Gösta på Sand”. Bäcken som Simonsson beskriver ligger något
längre österut och går ned till det vi kallade ”råtthålet”, den plats där den
gamla järnvägen mot Rostock passerade landvägen mellan Rostock och Ör. På
kartan något västerut genom Sand finns resterna av en bäck som varit
sammanbunden med Örsjön och Mörttjärnet
länger upp på höjden, (”Sanatorietjärnet”). Nu är vi
en bit upp på Kroppefjäll. Det är troligen denna sluttning som hade namnet ”Almstars Lidum”, Kanske hela Dals
Rostock hade namnet Almstars Lidum
på 1000-talet, då det ligger i uppförslutningar mot Kroppefjäll. Här finns idag
en gata vid namn Strävåsliden. Sixten Simonsson har
placerat platsen för Almstars Lidum
alldeles i utkanten av Dals Rostock i norr. Samtidigt hävdar han att Hednu motsvarar Råbäcken som
ligger ungefär på denna plats i uppförslutningen mot fjället väster om Näsöl, det s.k. Nordfjället. Denna besynnerliga slutsats leder till att Råbäcken i själva verket passerar över det som kan vara
gräns mellan Sverige och Norge. Jag minns att uppe vid järnvägen fanns ett
stort vitt hus som hade namnet Råbäck och jag tror
att där bodde någon vid namn Sara Dahlén. Huset ligger alldeles vid bäcken, som
är rågång mellan gården Skogsbol och gårdarna i
Backa. Således en nutida gräns mellan två byar, inte mellan två länder. Namnen
Rostock och Råbäck kan visserligen härledes till begreppet
gräns, men här handlar det om olika gränser. Detta leder till en fundering vad
som är ursprunget till Rostock. Kanske en spång över en bäck och denna bäck,
som idag inte mer än till mindre del finns kvar på kartan, kan ligga mellan ”Almstars Lidum” och sjön Näsölen. Vad jag ännu kan minnas gick det en bäck från det
s.k. Sanatorietjärnet norrut förbi Mörtviken och
Långdammen i utförslutningarna mot Rostock. Bäcken passerade under järnvägen
ned till ”Fisk Ottos” hus vid nuvarande Syrenvägen
och vidare förbi dagens fotbollsplan (Kroppefjälls IF) och vidare förbi
fasigheten Villan i Hällan och över till Stenén fram
till Skogsbol för att sedan anslutas till utloppet
för Råbäcken. Sedan gick riksgränsen tvärs över Råbäcken och ut i sjön Näsölen.
Troligen var det
fallet ned från järnvägen och under nuvarande landsväg genom Rostock som
bidraget till namnet Rostock. Närmare bestämt gick bäcken mellan Källarsfors
livsmedelsbutik (nuvarande pizzerian) och missionshuset Betel. Väster om
järnvägen i fallet nedåt låg också en kraftstation för uttag av ström. Resterna
finns kvar ännu i dag nedanför den s.k. Diplomatstaden, där bl.a.
ägaren till Stampens kraftverk i Forsebol, William
Källman, bodde på 1960-talet.
Från Aggu till Hednu och till Almstars Lidum och åter ned till
samhället och över åkrarna fram till Näsölen.
Almsstar Lidum var således troligen ett mycket större
område än vad Simonsson beskriver. Kanske var det namnet på platsen före Dals Rostock kommit i bruk.
Spången / bron över bäcken som bör vara ursprunget till namnet Rostock finns i
latitud 58,71665 och longitud 12,35656 nedan för eller en liten bit upp i Almstars Lidum ca. 40 meter över
Vänerns yta.
Gränsen mellan Norge
och Sverige genom Näsölen kan ha legat i dess mitt
där just nu gräns finns mellan Dalskog och Gunnarsnäs
socknar.
På östra sidan om
gränsen finns gården Sverkersbyn (numera Backa 1:56).
Detta leder mig till hypotesen att gårdens namn härstammar från denna
gränsdragning och att det gällde ”platsen vid Sverigekilen”, som med tiden
blivit Sverkilsbyn (enligt äldre kartor) och så till
sist Sverkersbyn. Givetvis en mycket svag hypotes. Så
var det t.ex. med en journalisten
Hjalmar Åberg, inflyttad till Dals Rostock. Denne kom med förslaget att Rostock
hade sitt ursprung från den tiden då Vänern nådde ända fram till Kroppefjäll,
där folk lade till med sina ro-stockar.