ICA s vinst i en jämförelse med Swedbank

Miljoner kronor

Resultaträkning för ICA år 2024			Resultaträkning för Swedbank år 2024
Varuförsäljning	+157.216		Ränteintäkter	+110.000
Varuinköp	-131.283		Räntekostnader	-61.000
Marginal I	+25.933	16,49 %	Marginal I	+49.000	44,55 %
Driftskostnader netto	-18.911		Driftskostnader netto	-5.000
Resultat	+7.022		Resultat	+44.000
Räntekostnader	1.759
Betald skatt	-906		Betald skatt	-8.000
Nettovinst	+4.357	2,77 %	Nettovinst	+36.000	32,33 %
Varav utdelning i %	540	0,34 %	Varav utdelning i %	24.000	67,67 %
av nettovinsten			av nettovinsten

Hur gör man en "rättvis" jämförelse mellan två företa. Givetvis med procenttal. Vi kan då konstatera att ICA s bruttomarginal är 16,49 procent, dess nettomarginal är 2,77 procent och att dess utdelning till aktieägarna är 0,34 procent av dess nettovinst. Siffrorna för Swedbank är 44,55 procent, 32,33 procent och 67,67 procent. Swedbanks siffrorna är sålunda 2,7 högre för bruttomarginalen, 11,6 gånger högre för nettomarginalen och ca. 44 gånger högre för utdelningen till aktieägarna. Detta är siffror som Sveriges påstått välutbildade finansminister innan hon går till angrepp mot ICA, men som aldrig haft något relevant att säga om storbankerna.

Utdrag från artikel i Nationalekonomiska Föreningens tidskrift:

Penningpolitiken och styrräntan spelar huvudroller i dagens ekonomisk-politiska paradigm. Paradigmet har tillsammans med centralbankernas extraordinära insatser och affärsbankernas dominans över penningmängden lett till skyhöga tillgångspriser, ökad ojämlikhet, finansiell instabilitet och bankövervinster. Vi föreslår ett nytt ekonomisk-politiskt program för Sverige som omfattar en e-krona, en statlig investeringsbank, en revidering av Riksbankens sekundära mandat samt nya penningpolitiska verktyg i form av medborgarpengar, likviditetsavgifter och ett bundet sparande. Förslaget skulle förbättra penningpolitikens effektivitet, minska målkonflikter i den ekonomiska politiken och öka den finansiella stabiliteten. Det skulle även förenkla de finansiella regelverken, stimulera konkurrensen på finansmarknaden och skapa bättre förutsättningar för långsiktiga klimatinvesteringar.