Styrränta som "välståndsfördelare"

Ränta är pengar som betalas ut från den som lånar till den som lånar ut. Pengarna går som oftast från den som är "fattig" till den som är "rik" Som konsument lånar man endast om man är i "knipa" . Detta är lånemarknadens enda bidrag till samhället, att sådana situationer och göra dem värre så långt det är möjligt. Förr var ränta något som var högst omoraliskt. Så är det kanske inte nu, det har blivit en normalitet.

Den eventuella konkurrens som kan finnas på lånemarknaden kan också upphävas genom en "från statsmakten oberoende institution" med en s.k. styrränta, Det avser Sveriges Riksbank skall "styra upp" det ekonomiska förloppet i samhället. Den officiella ståndpunkten, som Riksbanken också möjligen tror på, är att en räntehöjning skall dämpa konjunkturuppgångar för att hålla inflationen (ett oklart begrepp) på en rimlig nivå. Om de tror på sådana åtgärder borde de gräva djupare och inse att det i själva verket är räntehöjningar som allra mest bidrar till prisuppgångar och på sikt därmed också en högre inflation. Hur som helst, så är den ena konsekvensen av höjd styrränta klarlagd faktiskt klarlagd. Höjda priser. Den andra konsekvensen är höjd arbetslöshet p.pa. företagens höjda kostnader.

Det finns också en vanföreställning att en höjning av styrräntan skall bidra till dämpad inflation. Men så är det inte. Höjda räntor drabbar inte bara konsumenter med lån utan också företag med lån. Så gott som alla företag är i dag skuldsatta, många av dem svårt skuldsatta. Höjd ränta bidrar således till ökade kostnader för företagen och i sin förlängning också till höjda priser på dess varor och tjänster. De av populistiska politiker påstådda övervinsterna i företagen finns oftast inte och de inbillade möjligheterna att det är företagen som skall använda sina vinster till prissänkningar kan då givetvis inte fungera. Att företagen "kan ta av sina vinster" håller inte. Detta visar all officiell statistik. Endast bankerna har oskäliga vinster. Jag visar ett exempel här nedan:

Swedbank år 2024

Intäkter / Kostnader	Miljarder kr	Procent	Enhet
Ränteintäkter	+110
Räntekostnader	- 61
Marginal	+ 49	44	Ej kalkyl
Drift netto Resultat före skatt Betald skatt Nettovinst Varav lämnad utdelning	- 5 + 44 - 8 + 36 + 24	38 67

Årets beräknade utdelning uppgår till 67 procent av vinsten. Även övriga av "de 4 stora" torde ligga ungefär lika som Swedbank. Om en jämförelse med andra företag skulle kunna finnas rimligt, så är siffrorna för bankerna åtminstone 10 gånger högre. Det från politikerna uttalade önskemålet om ökad konkurrens i banksektorn är närmast löjligt på en marknad där kunderna oftast har hamnat i en rävsax och inte har något som helst förhandlingsutrymme. Vid en jämförelse med andra företag borde utdelning vara ca. 2 inte som nu 24. Tror det skulle räcka för en halvering av räntan.

Så var det där med 2026 års ekonomipris. Utdelat av vargen själv och med hjälp av en blockerad professor som inte förstår att problemet är av ekonomisk natur och inte psykologisk. I övrig synes priset vara en hyllning till bankerna, då deras modeller i stort sett är en beskrivning av hur bankerna gör "över hela världen" som de själva påstår. De vågar sig också påstå att centralbankerna gör detta i samråd med regeringarna. Den stabiliseringspolitik som påstås vara grunden för deras resonemang haltar ju något när regeringen sänker skatterna och Riksbanken styr upp räntorna. Det var inte så John M Keynes sagt. Kvar av åtgärderna blir endast en överföring från "fattig" till "rik" och en försämring av statsfinanserna.

Utdrag från artikel i Nationalekonomiska Föreningens tidskrift:

Penningpolitiken och styrräntan spelar huvudroller i dagens ekonomisk-politiska paradigm. Paradigmet har tillsammans med centralbankernas extraordinära insatser och affärsbankernas dominans över penningmängden lett till skyhöga tillgångspriser, ökad ojämlikhet, finansiell instabilitet och bankövervinster. Vi föreslår ett nytt ekonomisk-politiskt program för Sverige som omfattar en e-krona, en statlig investeringsbank, en revidering av Riksbankens sekundära mandat samt nya penningpolitiska verktyg i form av medborgarpengar, likviditetsavgifter och ett bundet sparande. Förslaget skulle förbättra penningpolitikens effektivitet, minska målkonflikter i den ekonomiska politiken och öka den finansiella stabiliteten. Det skulle även förenkla de finansiella regelverken, stimulera konkurrensen på finansmarknaden och skapa bättre förutsättningar för långsiktiga klimatinvesteringar.