Bengt Bengtsson då 1967 Vanföreställning om ekonomiska förhållande i samhället OM Styrräntans syfte Inflation Fri konkurrens Jämviktspris Bankens räntenetto Nyliberalism *** Doktorsavhandling Lic. avhandling Artiklar Redovisning till verkligt värde / anskaffningsutgift Från värden till pengar - en osäker resa Till sist är det bara pengar som räknas Orealiserade värden i balansräkningen - upplysande eller missvisande Redovisningsmått och börskurs Redovisning i ett utvecklingsperspektiv- från fakta till förhoppningar Kvartalsrapporteringens kurspåverkan Kassaflödesanalys *** Publiceringslista ****************************************** Vad är inflation? Numera bara ett modeord, en ursäkt för att det är som det är. För konsumenten är stigande priser oftast av ondo samtidigt som företagen är nödgade att ta betalt för det de gör. Konsumenten får betala. Betydande orsaker till prisökningar är missväxt och krig ute i världen och detta kan givetvis ingen stävja med höjd ränta. Tvärt om kommer räntan att öka priserna ännu mer. Företagens kostnader ökar och konsumenterna får mindre att handla för. Detta leder till ökad arbetslöshet och på sikt minskar konsumtionen. ”Operationen har lyckats men patienten har avlidit”. Priserna fortsätter att stiga medan den s.k. inflationen avtar. En gång i tiden beskrev läroböckerna inflation som obefogade lönelyft, något som inte motsvarade ett lands produktion. För att sådant skall fungera krävdes också en obefogad ökning av penningmängden, den främsta orsaken till ytterligare prisökningar. Samma effekt kan uppnås genom att banker kan låna ut pengar som inte finns och de kan göra detta nästan gratis, men ta bra betalt av låntagarna. Resultatet har blivit att de fyra stora bankerna ackumulerat vinster under de senaste 25 åren som uppgår till ca. 200 miljarder per år eller totalt bortemot en hel BNP. Pengar som till större delen lämnats som utdelning till ägarna. Där har vi också den ökning som uppnåtts mellan den fattigaste delen av befolkningen och den rikaste. Tacka STYRRÄNTAN för det och vår ”oberoende” Riksbank. Sveriges Rikas Bank Vart är vi på väg?

Sverkersbyn vid Näsöl i Dalsland Sagt om ämnet nationalekonomi Professorn Claus Peter Ortlieb Reinbek Tyskland Åtminstone när det gäller den klassiska doktrinen måste man nog snarare tala om en vetenskapligt förklädd ideologi, där verkligheten inte alls återspeglas. I stället vävs deras egna ideologiska fördomar in i matematiska modeller som bidragit till att ämnet strängt taget förlorat sin vetenskapliga status *** En statlig enkrona Att handla på ICA 34 öre per hundring till ägaren Att betala ränta i Swedbank 22 kr per hundring till ägaren Bortom styrräntan Nationalekonomiska föreningen Räntemarginaler enligt Finansinspektionen ***** Släktutredning Persongalleri Renströmska släkten DNA-kusiner Från Herse till Ingegerd Bure och Sursill Dorotea "Dordi" Bure Fällman på Åland En ofullständig släktbok Anders Glader och Kajsa Johannesdotter Bohuslän / Dalsland från 870 till 1800-talet Trolig gräns mellan Sverige och Norge på 1000-talet genom Gunnarsnäs och Näsölen Runeberg Socknen som administrativ enhet Två diktares släktskap Lelångebanan - järnvägen som försvann OS-uttagning i Mellerud på 1960 talet

Bengt Bengtsson nu 2026 Ekonomie doktor redovisning och räkenskapsanalys Åbo Universitet 2008 *** Ekonomie licentiat företagsekonomi Handelshögskolan Göteborg 2006 *** Ekonomie magister 1994 *** Kandidatexamen 1974 *** Studentexamen 1967 *** f.d. redovisnings- och skattekonsult systemutvecklare gymnasielärare universitetslektor biträdande professor vid Handelshögskolan i Jönköping bonde ******************************** Hur mycket är en krona värd? Jo, det beror på. Om vi påstår att jag kunde få 3-4 enheter av något år 2000, så kunde jag endast få ca. 1 enhet av samma slag år 2025. På så vis får jag samma men betalar mer. För normalkonsumenten krävs 3-4 gånger högre lön för att göra fortsatt konsumtion i samma omfattning möjlig. Det är detta som kan ses som inflation. Begreppet innebär därmed att jag får samma varor men får betala mycket mer. Tack vare stigande löner är dock köpkraften densamma. Förr i tiden skapades denna balans på så sätt att man inte tilläts trycka obegränsat med pengar. Det skulle finnas en balans mellan två enheter och den ena var mängden guld. Landet fick inte trycka mer pengar än värdet av den samlade mängden guld i statens ägo, den. s.k. guldmyntfoten. Denna avskaffades dock officiellt redan 1931, men i själva verket inte förrän 1971. I denna anda har staten tappat taget om den ekonomiska utvecklingen och låtit privata banker avgöra vad som anses lämpligt. Men att dessa inte kan göra vad som helst ligger noå i sakens natur. Det gäller att hålla någon slags balans mot omvärlden för att kunna exportera landets varor och tjänster och för att ha möjlighet att importera sådant som vi vill ha från andra länder. Här måste Riksbanken och/eller statsmakten gå in med olika regleringar för att balansera bankernas eventuella bidrag till en oönskad penningmängd som främst sker genom bankernas överutlåning av pengar som inte existerar. Syftet med åtgärderna är endast att minska omloppet av pengar tillfälligt som en justering mot andra länder. Så vad vi får för en krona beror således på. Men i grunden på vad vi kan producera och med vilken produktivitet vi kan göra detta.